Jahapp
Ny vecka nya tag va?
Igår va första gången för Stella i nya gruppen på ridskolan!
Det va en intressant diskussion precis på nyhetsmorgon, handlade om unga kvinnors höga krav på sig själva, och att man ofta försöker hålla upp någon slags fasad, att man ska vara så perfekt som det bara går.
Tänkte på det senast för ett par dagar sen, asså fan va jag e nöjd med allting!
Så, kan inte alla kvinnor bara vara lite mer nöjda med vem de är??
Varit på föreläsning med jobbet som var inspirerande men aningen trögflytande. Men hade trevligt sällskap av goda arbetskamrater :)
Har fått förlängt inne på den här enheten, så nu blir jag kvar där till oktober, känns jäkligt gött faktiskt, jag trivs riktigt bra med allt och alla!
Cyklar till och från jobbet nu, och det är så skönt, man blir så mycket piggare!! Lite lagom vardagsmotion!
Igår va första gången för Stella i nya gruppen på ridskolan!
Dom fick börja med att borsta och sånt där, men då hade nån smart person bestämt att Stella (som helt plötsligt kändes som världens minsta tjej bland alla 10-12 åringar och gigantiska djur) skulle ha en ganska stor häst som gillar att nafsa, hmm hur tänkte dom där?
Stella tyckte den va jätteläskig och ville inte gå i ridskola mer, hon ville åka hem!
Som tur va fick vi byta till en liten plutthäst, och då gick det superbra! Helt lagom storlek till henne :)
Så hon va väldigt nöjd i alla fall när vi åkte därifrån!
Det va en intressant diskussion precis på nyhetsmorgon, handlade om unga kvinnors höga krav på sig själva, och att man ofta försöker hålla upp någon slags fasad, att man ska vara så perfekt som det bara går.
Och det känner man ju igen, där har man varit, men inte längre.
Jag har nog blivit vuxen på riktigt nu, jag gör vad jag vill och jag skiter i vad andra tycker.
Många känner nog att de måste ha det perfekta hemmet, den perfekta trädgården, den pefekta karriären, den perfekta kroppen, de perfekt klädda och matchande barnen, helst ska dom gå på 18 olika aktiviteter i veckan, och skriva högskoleprovet när dom börjar i första klass också. Varför?
För att vi ska kunna tala om det för andra, och få någon sorts bekräftelse på att vi duger, en klapp på axeln, åå gud va du e duktig!
Är man dessutom flera såna kvinnor i en bekantskapskrets, kan det bli lite farligt, anser jag.
Den här ständiga tävlingen eskalerar och det slutar med att ingen av dom någonsin tycker att dom duger, för i deras värld är det alltid någon annan som är bättre.
Det är ju hemskt hur vi beter oss mot varandra!
Vad hände med att bara bli respekterad och omtyckt för den man är?
När man skalat bort fasaden är det ju ändå samma person därunder.
Tänkte på det senast för ett par dagar sen, asså fan va jag e nöjd med allting!
Jag e så jävla nöjd. Nöjd och lycklig.
Jag har inte det perfekta hemmet, som alltid är tiptop-städat. Och jag handlar inga kläder på polarn&pyret, mina barn ärver mycket kläder, och vet ni vad?
Dom bryr sig inte!!!
Dom är glada, trygga barn, det är det enda som räknas.
Jag älskar mitt jobb, jag känner inte att jag behöver tjäna mer, eller byta yrke för att det ska duga.
Jag tittar i spegeln på mina bristningar och lite sladdriga hud som hänger lite på sina ställen.
Och så tänker jag, fan, jag e rätt snygg alltså.
Jag ber inte om ursäkt för att jag finns, och för mina åsikter.
Och bäst av allt, jag får dela detta liv tillsammans med den mest fantastiska människa man kan tänka sig!!
Andreas. Bara så bäst helt enkelt.
Så, kan inte alla kvinnor bara vara lite mer nöjda med vem de är??
Ska det vara så svårt?
Och alla som håller på och tävlar, kan inte ni bara sluta? För det kommer inte hålla i längden, och jag e så trött på såna människor.
Va lite jävla nöjda för fan.
Kommentarer
Trackback
