Ärlighet och respekt.

Så självklart för alla, men ändå så förbannat svårt att leva efter.
Att bli behandlad med respekt är en mänsklig rättighet, allas rättighet.
Jag kan tycka och tänka, men vad är det som säger att jag har rätt?
Beror på vem man frågar kanske, men för mig är det ju rätt, och då ska jag respekteras för min åsikt.


Och när det där funkar, när det finns en ömsesidig respekt, då känns det bara jävligt bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0