kulochstrul

De va rätt kaosigt därinne och dom låg efter så vi skulle få bilen efter ca: 4 timmar, så då passade vi på att åka till lekrymden och lattja lite, åt lunch där också, sen kollade vi lite i affärer, handlade dagisbyxor till Zebbe, och tights till Stella, sen gick vi tillbaka vid 14 för att se om bilen va klar.

Då uppstod det ännu mer kaos bakom deras små diskar därinne, för det första kunde de inte hitta några papper på att vi hade lämnat bilen, och ingen mekaniker visste nånting heller..

Sen efter mycket letande så kom skjortnissen fram till mig och bara:

-Ja det är ju lite pinsamt det här men vi kan inte hitta din bilnyckel heller.

-Eeeh va?

-E du säker på att du pratade med mig, och att vi fixade papprena?

-Ja, helt säker, men har ni servat bilen eller inte??

-Alltså nu får jag lite hjärtklappning, det här ser ju inte bra ut asså, och jag är helt ny här också, det här e verkligen inte bra. (skjortkillen helt svettig)

-Äh ta det lugnt, det ordnar sig nog, och jag har inte bråttom.

-Okej nu har jag hittat en nyckel, det står ett helt annat regnr på den, men vi kan ju testa den.

-Ja gör det du, den passar säkert.

Sen kör han fram bilen till oss, och jag får boka en ny tid för service, en annan dag.

Det konstiga va att jag inte nån enda gång blev arg på honom, tro mig det brukar jag bli!

Jag tyckte mest synd om skjortkillen som blev livrädd och helt svettig.

Så jag blev övertrevlig istället, jag hade typ kunnat gett honom bilen, som plåster på såren för att det blev så stressigt för honom, nu när han va ny och allt.

Konstigt hur påverkad man kan bli av människor, jag kände väl på nåt sätt att han faktiskt brydde sig, hade han varit nån dryg jävel, så hade jag ju skällt ut honom och krävt ersättning till höger och vänster.

Kanske man skulle sätta in en ros i Norrtelje tidning, då skulle han nog bli glad.