Gråtlåtar

Killen som har skrivit den här låten tar hand om sin flickvän som är gravt hjärnskadad.
Kärlek.

http://www.youtube.com/watch?v=nQY4dIxY1H4

Det är ofattbart vilket mod och vilken styrka det krävs för att inte lägga sig ner själv, lägga sig i fosterställning och inte gå upp mer, för varför ska man det?
När den personen som betyder mest för en tas ifrån en, på ett eller annat sätt.
Jag tänker varje dag att snälla, låt inget hända min familj. Samtidigt som jag på nåt sätt försöker tänka hur jag skulle lösa saker och ting om något skulle hända oss, praktiska saker liksom, mitt kontrollbehov sätter in sitt försvar, måste förereda dig, måste ha allting klart för mig. Sjukt egentligen.
När mamma dog lärde jag mig en sak.
Du får fixa saker själv, det är upp till dig hur ditt liv ska bli, för det finns antagligen ingen jävel som hjälper dig.
Det har kanske satt sina spår, måste alltid ha kontroll, kan inte bara flyta runt, även om det skulle vara jävligt trevligt att prova det nån gång.

Så här får ni en till gråtlåt en tydligen deppig bakisdag som denna :)

http://www.youtube.com/watch?v=p4QqMKe3rwY&ob=av2e

Mamma hade ett kasettband med ABBA som vi åkte runt i bilen och lyssnade på och sjöng med, vi kunde alla texter, och jag kan dom än idag, jag kommer aldrig glömma dom. Jag kanske va 10år då, en fin tid.
Fan va blödig jag blev nu då, men ibland behöver man det också.


Kommentarer
Postat av: Linda

Oj så många känslor som bubblar när jag läser, om jag ska ta bladet från munnen så är det rent förjävligt att ingen fanns där för er. Jag saknar ord... Prova att flyta runt lite ibland, luta dig tillbaka och ge dig en klapp på axeln för du har fixat det galant. Du har en jättefin familj och du är en toppenmamma och tjej! Du ska vara jäkligt stolt över dig själv, jag är stolt över dig och jag vet att din mamma är det!! Tack för att du delgav dina tankar och för att jag fick smaka på dom härliga minnesbilderna jag har av din mamma. Kram

2011-08-20 @ 22:16:31
Postat av: Ninnie

Tack för din fina kommentar!

Alla litade väl på att dom vuxna som fanns i vår närhet tog sitt ansvar, men så var det ju inte tyvärr. Men man har blivit den man är pga allt som varit, och det är jag rätt glad för ändå.

Har jag bara fått en liten del av mamma i mig så är jag nöjd.

2011-08-21 @ 10:20:21
URL: http://kulochstrul.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0